Eaten by manipulative slugs and saved by Zoro

Published September 2, 2015 by Challa

I don’t know if people still read my stuff. It’s not like I’ve updated regularly lately. I just haven’t had the ability to write nor known how to express myself properly. However, there’s a lot going on in my life right now that I need to get out -mainly for me, but I also feel the need to explain why I keep distancing myself from people and life in general, because some of my friends seem worried which just adds more stress on me since I’m the cause of it.

In all honesty; I’m a complete mess right now. I’m overthinking and over-analyzing everything. It’s what I do. Call it a Virgo thing if you’d like. It’s necessary for me though since I need to have my mind clear and organized in order to function – in order to live.


This is how I’m feeling at the moment. Lost in darkness and trying to find my way back into the light.
I have fears, just like everybody else, but I’m working on it. I’m searching within myself for that power to move forward.

Anyway, I’m trying to figure out where to start, and I think starting off with my nightmares would be a good idea. I get them a lot when stressing over things and I have this love-hate relationship towards them. It’s a pain in the ass to witness the morbidity they sometimes show, but in the end; they’re just dreams. They aren’t real. It’s just my stupid subconsciousness trying to project light upon whatever it is I’m going through.

The snail and slugs one: 
So, my birthday is coming up. I’m apparently turning 29. God knows how that happened. Friends and family members had planned this surprise party for moi, which I attended. It was pretty nice, you know, with music, spooky decorations, gifts and yummy food.

All of a sudden my ex shows up unannounced in all his glory. That fake smile was plastered on his face, his hair was still long and in need of a serious trim, and those manipulative eyes were laced with dark promises of pain and hurt.

He was charming everyone, mingling with my people, going on and on about how much he had changed and grown from the person he used to be and so on. I went into defense. I wasn’t buying it. It pissed me off that he thought he could just waltz right back into my life and act like nothing had happened, so I left. I left when he should have been the one leaving.

It was dark outside and slightly cold. I could hear my footsteps echoing off the pavement. I also heard someone else’s footsteps coming up behind me, so I walked faster. Have you noticed how much this resembles a horror movie? I panicked because I knew exactly who it was, so I took off into a sprint, rounded a corner and bumped into this amazingly looking swordsman with green hair.


He scolded me for not looking at where I was going, but softened up when realizing my currently distressed state. The footsteps behind me died down into nothing and Zoro was kind enough to walk with me for a while, acting like my shield in a way.

A while later I arrived at this old, abandoned hospital. Zoro was suddenly gone and I was left by myself once more. A woman appeared in a broken down doorway, asking me to help her. She was supposedly pregnant, but there was blood covering her midsection. She pointed a bloody finger my way and told me to to “get them off”. I had no idea what she was talking about and then she was ‘poof’ gone.

For some reason I decided to straighten my clothes and while doing so my hand came into contact with this cold, thick and slimy substance near the hem of my shirt. I looked down and realized I was covered from head to toe in snails and slugs of various sizes. I tried swatting them away, pulled my shirt off and saw that they weren’t only covering my clothes. No, they were on me, sliding every so slowly up over my skin. I couldn’t understand how I hadn’t noticed it earlier, but as I touched them I realized their body temperatures had changed to match mine, so instead of being cold -they were warm, like me.

I started pulling them off, tearing them off, peeling them off of my skin, and while doing so pieces of my flesh were torn off with them. I panicked again, blood was oozing out from where the snails had been, and I could literally feel that physical pain through the dream -if that makes sense? Then Joshua was there and he was trying to help me get them off. He was crying non-stop while fighting his fear of snails because he wanted to help me. He wanted to help his wounded mom.
Slime from the slugs got mixed with my blood and it was all just a disgusting, gory mess with intestines falling out from the open flesh-wounds and what not.

I woke up soon after that and questioned whether to try to go back to sleep or not. My mind was racing, trying to make sense of everything and blah.

A couple of weeks ago my ex tried adding me on fb again. This is someone I don’t want included in my life in any way. He’s a manipulative sociopath with serious trust issues and an unhealthy obsession of having control. He’s been trying to contact me numerous of times since I broke it off back in 2010 and I’ve told him again and again that I want him to stop. I don’t want him in my life. I don’t want to talk to him. I don’t want to see his face. I don’t want him to contact me. But he doesn’t listen. He has texted me, sent me pm’s on fb, tried adding Catchu’s account since I keep blocking him on mine, but then he makes new accounts and tries again and again. It’s not only on fb. He’s doing the same thing on other sites I’m on and I’m so tired of it. So damn tired of him.

He frightens me. I’m not gonna lie about that. He’s extremely unpredictable and I fear he’s gonna google my new address and show up at my home. That would be a real-life nightmare e.e

Being in a relationship with him was awful. I wasn’t allowed to do anything. I wasn’t allowed to pee nor shower with the bathroom door locked. He checked my emails, made me answer the phone with him listening in on the conversation. He went through my texts, told me what I could and could not write. He raped me because he saw my body as his property and therefore he should be allowed to have his way with me whenever he pleased, whether I was in on it or not. He threatened me when I tried to leave and did everything in his power to try to break me.

However, being with him made me realize some things about myself.

I am not a weak person.
I take shit from no one.
I refuse to be treated like trash.
I will fight for what I believe in.
I will not allow myself to give anyone else the power over my life nor my body.

Now, back to the nightmare and what it meant to me.

The reason my ex showed up in the dream was obviously because he made another attempt at trying to contact me, and my subconscious was making me aware of how it affected me by showing me the slugs and the snails. The fact that they climbed on me and tore pieces of my flesh off symbolizes (to me) old wounds opening up. Maybe I haven’t healed enough during these past 5 years, but then again, how can I when keeps trying to be a part of my life all the time?

I googled slugs and their meaning when showing up in dreams and came across this:
“A slug represents simplicity, letting go, forgiving, not collecting the bad stuff, words, or thoughts of other people, and to not becoming attached but rather connecting to a solid base while moving forward on its journey. They also are a symbol of deep healing, wisdom, self-protection, and strength.”

Snails, on the other hand had a similar yet different meaning:
“A Snail represents the self protection of emotions and spirit. They are loners. A snail reminds us to be aware of one’s surroundings at all times while trusting their intuitive selves at each encounter they happen upon. Symbolically they remind us to learn to trust, protect one’s inner child, and to show the soft interior to others every once in a while. Snails move slowly—they exist, they live, they move at their own pace. They do not try to keep up with the rest of the world. They let everyone else move swiftly past them, yet they still arrive at their intended destination.”

I retreat or pull away when I feel threatened. I climb back into my shell and wait things out while trying to figure out my next move. This is my way of protecting myself. This is my way of coping with things. And that’s exactly what I’m doing right now. I call this the ‘hermit mode’.

But how am I supposed to deal with this situation?

Let’s look at Zoro’s part for a second. I believe he’ll fall under the category of someone I admire.
“To dream of someone you admire indicates that you need to incorporate the qualities of that person into your own self.”
Zoro is a fighter. He has a willpower that is out of this world. He has goals he will do anything in his own power to accomplish. He’s courageous, loyal, strong, straightforward, brutal and determined. He has qualities even I possess and I understand now that I need to put them into use instead of going into hiding.

I need to stand up for myself and let this idiot know that enough is enough. He’s hindering me from reaching my goals; from living a fearless life, and that’s why I need to cut him off once and for all.

Playtime is over -cracks knuckles-  Let’s fight!


Ultimate Strapless Wonderbra

Published April 20, 2015 by Challa

Det här med att vara storbystad och leta rätt på en bh som ser snygg ut, passar, håller brösten på plats och som inte kostar skjortan är ett rent helvete.

Glöm bh’ar från H&M, Lindex, Kappahl och diverse andra “billiga” butiker. De är oftast av dålig kvalite och förlorar spänsten efter en tvätt eller två. Dessutom är personalen oftast okunniga och griniga och slänger mer än gärna en kommentar eller två vilket gör att man går därfifrån med ett dåligt mood.

Personalen på Triumph är dock otroligt hjälpsamma och kommer med olika tips, tricks och modeller som passar. Däremot är det lätt att gå därifrån med ett kvitto på över 1000kr för att man nappat på att köpa tre och betala för två.

Hur som helst fick jag för mig att kolla online och hamnade bland bh’arna på

Klickade efter mycket tänkande hem en Wonderbra och fick vänta över en vecka på leveransen. (Dåligt när leveransen är mellan 3-5 vardagar). Bh’n kom idag och jag är såld.

Han eller hon som designat the Ultimate Strapless Wonderbra får av mig stående ovationer.

Jag har nu en bh som passar som handen i handsken, som håller brösten på plats, som tillåter att jag hoppar, springer, lutar mig framåt eller står på händerna utan att brösten rubbas. Att den är strapless spelar ingen roll för mig. Jag solar aldrig och blir därför aldrig bedrövad över vita bh-ränder, som jag antar att andra kan bli.

Jag hade kunnat gå upp en storlek för att brösten bullar över när jag lutar mig framåt, men då jag försöker ändra mina matvanor och har fått ett träningsschema jag ska börja med nu i veckan, så räknar jag med att de kommer bli aningen mindre.

Om du har problem med att hitta en bh som passar, så rekommenderar jag verkligen denna från Wonderbra.

Jag ger den 5/5 bröst i betyg.

wonder1wonder2wonderbra  wonder3 wonder4

Anastasia Dipbrow Pomade

Published July 29, 2014 by Challa

So, I have a couple of youtube beauty-gurus I’m following, and once Anastasia Beverly Hills came out with their Dipbrow Pomade‘s everyone went crazy about them. I’ve heard so much good things about Anastasia’s brow-products over the years, but I’ve never really gotten around to try any of them because of their awefully high price, but since I’m always buying makeup I’d finally managed to save up on some coupons and had the joy of getting an extra 15% off my order, so dah-dah-daaah; guess who finally got her thumb out of her ass and ordered that damn dipbrow. 
You guessed right. ‘Twas me 🙂 

This little baby should be resting comfortably in my mailbox sometime next week and then I’ll make sure to give you guys a review of it. 

Until next time, bitches~ ❤ 


Published July 27, 2014 by Challa


Amaterasu har varit borta sen i fredags. Vi var ute både fredag och lördag kväll och ropade på honom alla tre. Catchu kikade i buskarna och under bilarna, men hittade honom inte heller. Jag tror att han antingen blivit överkörd och någon flyttat på kroppen eller att han lyckats bli instängd någonstans och kommer tillbaka imorgon -förutsatt att de inte har sommarstängt :s 

Jag hade tänkt åka ut till stugan nu i veckan, men känner inte alls för det med tanke på Amaterasu. Jag skulle inte kunna slappna av ändå och bara längta hem i tro om att han ligger på balkongen och väntar på att någon ska öppna dörren. Visserligen skulle Lukas eller Filip antagligen kunna gå förbi och kolla varje dag, men det blir ändå inte samma sak. Tänk om han varit här när inte de varit här, t.ex. 

Joshua ligger och sover på balkongen. Det tog närmare en timme för honom innan han slocknade. Han skulle absolut ha med sig traktorn och släpet, vilket var okej för mig. Jag förstår inte varför föräldrar ska envisas om att leksaker eller godsedjur inte får vara i sängen/vagnen/med när man ska sova. Jag anser att om det är en trygghet för barnet, eller något de fått för sig, så visst, varför inte? Han kommer somna när han är redo ändå, vare sig han har leksaken eller ej, och ärligt talat föredrar jag en nöjd pojk framför en som är arg och ledsen. 

Jag laddade ner Wordfeud för nån vecka sen. Farmor och Miriam är riktiga Wordfeud-fans och pratar om det en del ute i stugan, så jag blev väl påverkad och gav efter :p Fram tills idag har jag mött “vettiga personer” tills jag hamnade i ett spel med MarineFigge. Innan han la sina brickor börjar han med “Är du bakiskåt?” 
“Behöver man inte ha druckit för att vara det?” frågade jag -bad move, Challa.
“Jo. Är du blöt i slidan?” frågade han då. 
“Nej.” svarade jag. 
“När hade du penis i slidan sist?” 
Alltså, seriöst. Jag spelar wordfeud för att SPELA inte för att snacka snusk med patetiska äckel som inte kan få ragg på krogen. Det blev en blockering där och nu fortsätter spelet utan chatten aktiverad. Han har tydligen skrivit 9 meddelanden som jag ej kan se. -tummen upp- 

Idag är det någorlunda svalare ute, vilket är nice. Det bröt ut ett riktigt oväder igår så Catchu -som vantligtvis inte är rädd för åskan- sprang in och gömde sig i badrummet. Joshua tyckte det var jättespännande att springa ut och in från balkongen och var riktigt faschinerad över hur mycket regnet verkligen vräkte ner. Samtidigt som ovädret satte igång hade Magnus Carlsson nåt Allsångs-grejs på planen vid polishuset och kommunhuset. De verkade ha planerat att starta vid 16-tiden, men började inte förrän efter 18. Jag är inget fan av varken allsång eller dansbandsmusik, men tyckte ändå det var rätt nice att ha sådär i bakgrunden. Shirley Clamp och Linda Bengtzing var också där – inga artister jag direkt tycker om, men w.e det blev en ganska soft kväll. 

Jag och Joshua avslutade gårdagen med att gå till Hemköp för att köpa godis och popcorn. Vi ropade även på Amaterasu på vägen hem eftersom han ibland följt med oss till Hjortmosseskolan när jag gått för att lämna Gösta på förskolan, men han kom inte. Catchu kom och mötte oss då och började rulla sig i en grushög. Varför gör katter så? Är det typ polering av pälsen eller nåt? Hur som helst är det otroligt gulligt. 

Nu ska jag passa på att diska färdigt i köket så jag kan börja med maten efteråt. 

Purple hair

Published July 13, 2014 by Challa

I was so incredibly bored the other day that I decided to play around with the Violet color from Directions. I used 3/4 of Ica Basic’s conditioner and around 1,5 teaspoon of dye and left it in for 2,5 hours.
I was a bit disappointed with the result at first, mainly because it turned out uneven, but now I’m actually liking it alot because of the different shades of purple and silver/gray. It’s actually looking pretty cool imo.

I’m definitely gonna do this again.
It was super easy to do and kinda fun. I like experimenting with things, especially my hair, so I’m giving this two thumbs up. ^^



Have you tried dying/toning your hair with conditioner and a semi-permanent dye yet? If so, how’d it turn out? I’d love to hear your experience.

Also, sorry about the lack of updates lately. I haven’t been in the mood to share my thoughts, nor have I had the energy. I’ll try to get better at it though.

Komma ikapp

Published June 7, 2014 by Challa

Oj oj oj!
Jag vet inte vad det är som hänt, men både igår och idag har jag faktiskt lagt ner tid på att städa.
De som känner mig säger att jag är “dålig” på att städa. Jag är inte alls “dålig” på att städa. Jag städar lika bra som vem som helst. Däremot är jag “dålig” på att prioritera städningen, vilket resulterar i att jag gör det för sällan.
Mitt hem har sett ut som en äcklig lagerlokal sen -ptjaa, när kan det vara? Januari-februari någon gång. Men nu… Nu ÄNTLIGEN börjar jag se en förändring.
Vardagsrummet är städat. Leksakerna sorterade. Golvet dammsuget och torkat med mopp. Soffan är dammsugen men skulle behöva en omgång i tvättmaskinen. Fönstrena skulle behöva en rejäl avspolning också, men det är inte så noga nu.
Köket är på-g. Jag har diskat och lyckats ställa in tallrikar och glas i skåpen i stället för att använda upp det nydiskade med en gång. Det är några (läs alla utom två) kastruller kvar och ytterligare några tallrikar kvar samt bänkar, spis och golv att ta hand om.
Barbordet börjar synas för en gångs skull. Det brukar vara fullt av diverse saker, men nu har jag slängt gamla kvitton, den döda blomman, tagit disken och sorterat tidningar och post.
Hallen, badrummet och sovrummet är fortfarande kaotiskt, men jag hoppas att jag i alla fall kan börja där någon gång imorgon.

Jag har, sen en och en halv vecka tillbaka. haft i läxa att städa och bjuda hem någon på middag eller kaffe. Egentligen skulle jag bara bjuda hem någon, men eftersom det sett så fruktansvärt förjävligt ut här hemma så la jag till städet. Jag hade skämts för mycket för att ta hem någon ändå, och även om det går långsamt så går det faktiskt frammåt.

Jag tror att många inte förstår hur det är att hantera vardagssysslor eller sådant som en annan ser som självklart när man är deprimerad och dessutom ensamstående. All min energi går till Joshua, sen går jag på det absolut sista av batterierna när jag har mina möten, så i all ärlighet har jag ingen ork till att städa, tvätta och allt det där “normala”.
Det finns dock hjälp att få.
Men kvinnan som kommer hem till mig i så fall är otroligt respektlös och oförsiktig så henne hade jag ärligt talat klubbat ner med en stekpanna. Man berättar inte om sina andra “familjer” man är hos när man har tystnadsplikt. Man frågar inte “är alla som går på dagsjukvården psykiskt sjuka?”
Jag är inte psykiskt sjuk. Jag är deprimerad och har social fobi, PTSD och insomnia.
Fuck off liksom.
Kärringen borde byta jobb för sånna som henne hjälper faktiskt inte till. Hon bara samlar information hon kan föra vidare till nästa “familj” hon kommer till.

Joshua sover.
Han är magsjuk.
Det började redan i torsdags när vi åkte på student-grejs hos min kusin. Jag trodde han var åksjuk för att han åkt baklänges i bilen, men hans bajs och grejs visade på annat. Det var först igår jag verkligen förstod att han var sjuk eftersom han spydde ner sängen två gånger och hade vattnig avföring. Han har kräkts idag också men verkade piggare fram emot eftermiddagen, så jag hoppas han är på bättringsvägen. Jag -orkar inte- ha honom hemma på Måndag, så han -måste- bli frisk. Iof kan vi vara ute på Måndag om det inte regnar. Det blir lite lättare då eftersom han då har annat att tänka på än att vara min svans.
Jag älskar Joshua. Det är inte det. Jag tycker bara det är jobbigt när man har ett plåster på sig 24/7.



Published May 22, 2014 by Challa

Some days I enjoy drawing on a mustache. I think it’s a fun thing to do, and Joshua gets all giddy and thinks it’s hilarious. Oh the things we do for our children 😉

Yesterday was awful. I was sick with a fever, couldn’t breathe through my nose (thank you grass-allergy), my head felt like it’d explode from the ridiculous amount of nasal spray I had consumed and I was tired, hot and sweaty and basically felt like crap. So, while Joshua was terrorizing the cats on the balcony I went to my makeup closet (yes, I have a closet with makeup. -makeupaddict-) and brought out an eyeliner and started drawing on a mustache. I think mustache’s are fun. They come in all sort of different shapes and textures and you know.. they’re fun to play around with. Joshua came in a little while later, pointed at my upper lip and his face just lit up. It was adorable. He then pointed at his own upper lip and said “samma!” which means same. So I got a different eyeliner out for him and started drawing on a mustache on him as well. He then stared at himself in the mirror for the longest time, just grinning, pointing and laughing.



Published May 20, 2014 by Challa

Denna veckan blir rena rama paketveckan.
Ibland får jag ryck där jag beställer en himla massa sakern och så var det i helgen.
Eller nej, det är inte alls jättemycket, men ändå. Vad jag försöker säga är att det ofta blir massor på samma gång. -nickar-.

I helgen beställde jag hem tre nya tarotlekar. Eller 2 tarotlekar och en orkaellek.
Sist jag beställde nya var i julas, men jag använde dem inte lika mycket som jag trodde jag skulle göra. Vi har inte connectat med varandra än, och jag hade flera som jag “ville ha” som jag inte beställde då för att det skulle bli för dyrt, men de från i julas är betalade nu så jag kände att då klickar vi hem några fler.

Steampunk Tarot ska tydligen vara väldigt lätt att läsa. Den har lite mer bronsiga färger än de jag redan har och jag har känt mig dragen till den en längre period, så det ska bli kul att prova den. Anledningen till att jag inte köpte den i julas var för att den var för dyr, men nu var den på rea och det gillar vi ^^


Angel Tarot Cards är nummer två. Doreen Virtue är tydligen väldigt kär i änglar och har gjort flera orakel-lekar med dem i. Hon har även lagt in sig själv på ett kort i flera lekar, och det är väl lite att ta i. Denna har dock blivit rekommenderad överallt i tarot-grupper osv, så jag tänkte att jag får väl testa och är den inget för mig så kan jag alltid sälja den vidare 🙂


Wisdom of the Golden Path är i lite samma stuk som Kuan Yin orakel-leken med sina asiatiska bilder. Jag gillar färgerna och känner lugn när jag ser på den. Jag vet dock inte hur den är att jobba med, så det ska bli kul att lära känna den också. Denna kostade upp emot 300kr eller nåt i julas då den var slut på adlibris, så jag hade varit tvungen att importera den från utlandet. Men nu hittade jag den för 148kr. Yays ^^

Paket nummer 2 kommer vara från
Jag har drägglat över dessa skorna i drygt ett år (nu tickar klockan D= Jag har kvartsamtal om 20 min) och nu var det halva priset på dem, så jag passade på att klicka hem de innan de skulle ta slut i min storlek.




Och dagens paket var från Glossybox.
Morsdag boxen kom. Jag valde att inte köpa den vanliga då man skulle få en bambu tandborste och en deo eller parfym som luktar kokos. Jag gillar inte kokos och är jättenöjd med min eltandborste, så det var bra att morsdag boxen fanns att välja inför maj 🙂

Kanske skriver en review på det lite senare (när jag har fått min styrka och luktsinne tillbaka. Klarar ju inte ens av att öppna nagellacket T.T)


Jag var jättenöjd i alla fall 🙂

Nu måste jag kila.


Published May 8, 2014 by Challa

Det är väl ingen större nyhet att herr Joshua möjligtvis kommer bli någon slags stuntman eller starta sitt eget svenska Jackass när han blir äldre. Pojken kan ju inte låta bli att inte klättra på möbler, hoppa ner från -enligt mig- alldeles för höga höjder eller låta bli att inte göra motsatsen till det jag säger.
Jag vet inte hur många gånger om dagen jag mer eller mindre tjatar på honom att göra som jag säger.
-Det där kallas trots!
Fuck off.
Trots är bara ett ord någon surkärring kommit på för att irritera -i alla fall- mig.
Joshua är inte trotsig. Han utforskar. Han experimenterar. Han hör vad jag säger men gör medvetet ett val att handla tvärtemot och jag tycker det är jättebra att han har en egen vilja och att han verkligen står för det han tycker och tänker, även om det ofta blir att vi ser på saker från helt olika håll.

Sätt dig ner i vagnen. Sätt dig. Jag vill att du sitter ner i vagnen, Joshua. JOSHUA! SÄTT DIG NER!

Igårkväll när vi var påväg hem från mamma hade vi ytterligare en situation där vi tyckte och ville olika saker.
Jag ville att Joshua skulle sitta ner, men han skulle STÅ.
Jag stannade vagnen och var påväg att ställa ner min matkasse på backen för att hjälpa honom att sätta sig ner eftersom han inte klarade av det själv. -Envis mamma sörru.
Joshua släppte då taget om ryggstödet och i den microsekunden som passerade mellan att släppa påsen och att ta två steg runt vagnen för att fånga honom gick otroligt fort.
Jag hann inte.
Joshua välte baklänges, snurrade ett halvt varv och landade med sidan av huvudet rakt ner i asfalten. Axeln och resten av kroppen dunsade i snabbt efter.
Jag plockade upp honom i famnen och höll honom hårt intill mig medans han skrek och tårarna sprutade. Vi gungade lite fram och tillbaka medans jag försiktigt höll en hand på partiet han hade slagit it. Det var varmt och fuktigt och min hand blev full av hår.
Han fick ett skrapsår och en minimal kal fläck =/

Jag ville säga “Fattar du inte att det är FARLIGT att stå upp i vagnen?! Varför fattar du inte att du SKA LYSSNA PÅ MIG NÄR JAG SÄGER ATT DU SKA SITTA I VAGNEN?!”
Men istället blev det “Såja, det går över. Gör det jätteont? Har du ont någon annan stans? Lilla skrutten. Det blöder lite men det går snart över. Du ramlade och slog i huvudet. Såååja. Mamma är här. Det är ingen fara.”

Jag hjälpte honom ner i vagnen efter det, gav honom nappen och plockade upp matkassen sen gick vi hem och baddade rent såret. Vi ringde även till 1177 där jag fick rådet att hålla honom vaken i några timmar för att se till så att han inte blev medvetslös eller kräktes eller uppförde sig annorlunda mot vad han brukar.
Vi kollade lite på tv. Han fick välling. Borstade tänderna och tog på sig pyamas, sen uppförde han sig som han brukar.
Oförsiktig och djärv: klättrandes på soffans armstöd, bord, pallen.. han skulle upp på tv-byrån, försökte klättra upp för barbordsbenet, hoppade i soffan.. skulle hoppa ner från bordet, skulle hoppa ner från soffan och allt vad det nu var.

Strax efter 21 gjorde jag ytterligare en flaska välling och tog med honom in i sovrummet. Han var lite småledsen men åt och somnade efter en stund, sen gick jag in och kollade till honom ca var 30.e minut.

Nu är han på förskolan och har fått besked om att ta det lugnt. Jag vet redan att han “glömt” det och klättrar på allt som han brukar göra :p

Idag har jag extremsug efter pepparkakor.
Jag tror det är Annas pepparkakor jag har cravings för, men jag är inte säker.
Min favorit är de där “blommorna”, och de ska vara tunna, spröda, nästan smälta i munnen när man äter och de ska smaka lite-lite bränt. Ge mig!

Nu ska jag hoppa i säng och sova en timme eller två så jag orkar med Joshua resten av dagen. :p



Published April 30, 2014 by Challa

Kom till mig
Kom till mig när du är ledsen
och jag ska trösta dig.
Kom till mig när du är ensam
och jag skall hålla dig sällskap.
Kom till mig när du behöver prata
och jag skall lyssna.
Kom till mig när du är rädd
och jag skall hålla om dig.
När du än behöver mig
ställer jag upp för dig.
Vad det än gäller, när det än är,
Finns jag här för dig.

Av: Okänd

Ett barn…
Ett barn som kritiseras – lär sig fördöma
Ett barn som får stryk – lär sig att slåss
Ett barn som hånas – lär sig blyghet
Ett barn som utsätts för ironi – får dåligt samvete
Ett barn som får uppmuntran – lär sig förtroende
Ett barn som möts med tolerans – lär sig tålamod
Ett barn som får beröm – lär sig uppskatta
Ett barn som får uppleva rent spel – lär sig rättvisa
Ett barn som känner vänskap – lär sig vänlighet
Ett barn som får uppleva trygghet – lär sig tilltro
Ett barn som blir omtyckt och kramat – lär sig känna kärlek i världen

Av: Dorothy Law Holte